abstractright abstractright

Reparation av Gräsvikens bro i Helsingfors centrum

Planering av reparationen av broar i Helsingfors centrum kräver experter inom många olika tekniska områden och heltäckande intressentgruppsamarbete för att beakta trafikregleringen och stadsstrukturen.

På Gräsvikens bro har gjorts specialinspektioner i några repriser under 2000-talet. Planeringen av reparationerna baseras på dessa inspektioner. De tidigare inspektionerna gav en inkonsekvent bild av skicket av brons utskjutande kantkonstruktioner av betong, och därför gjordes kompletterande undersökningar av dessa konstruktionsdetaljer på bron innan planeringen av reparationen inleddes. Utifrån dessa undersökningen fattades beslut att helt bygga om de utskjutande kantkonstruktionerna, eftersom de var i ett så dåligt skick.

Vattenisoleringen på brons körbanor har reparerats redan tidigare, och därför begränsades åtgärderna i detta sammanhang till ytkonstruktionerna på lederna för lätt trafik på bron och till konstruktionerna under bron. På grund av brons läge, storlek och trafikmängder samt på grund av åtgärderna var reparationsuppdraget ändå ansenligt .

Planeringen av reparationen av Gräsvikens bro och andra motsvarande objekt i stadsmiljö omfattar en hel del intressentgruppsamarbete. Beträffande spårvägstrafiken ska avtal om åtgärderna och deras inverkan ingås med HST och beträffande kollektivtrafiken med HRT. I detta objekt lyckades vi underlätta reparationsarbetet på så sätt att spårvägstrafiken under bron kunde avbrytas under högsommaren, vilket gjorde det möjligt att utföra de för spårvägstrafiken kritiska reparationsarbetena.

Trafikarrangemangen under arbetet planerades preliminärt i planeringsskedet i samarbete med experter från Helsingfors stads stadsplaneringskontor och från gatu- och parkavdelningen vid stadens byggnadskontor. De preliminära planerna över trafikarrangemangen gav reparationsentreprenören en utgångspunkt för de egentliga trafikregleringsplanerna.

Gräsvikens bro reparerades 2013. I anslutning till reparationsarbetet framgick det att betongkonstruktionen var i sämre skick än man utgått från, och därför var beslutet att bygga om de utskjutande kantkonstruktionerna motiverat även i en efterhandsbedömning.

Trots betongkonstruktionens dåliga skick och de stora trafikmängderna kunde reparationsarbetet genomföras rätt bra. Entreprenören, byggherren och planeraren samarbetade för att lösa de observerade problemen så snabbt som möjligt.