abstractright abstractright
Nyheter

Sito Rakennuttajat fick sitt största muddringsprojekt hittills i Klaipeda i Litauen

Muddringsprojektet i hamnen är omfattande och dessutom väldigt utmanande. Sedimentet som är väldigt förorenat hanteras med metod Geotuubi®. Arbetet genomförs utan avbrott i hamnens verksamhet.

Torrdockan är också i gång under den tid som muddringen pågår. Bild: Livinus Ven.

-Ett alldeles sanslöst viktigt projekt, speciellt för en aktör i vår storleksklass, säger en nöjd Livinus Ven, som är projektchef för miljölösningar hos Sito -Rakennuttajat och expert på stora havsmuddringar.

Här är det fråga om ett projekt som är betydande på många sätt, eftersom projektets värde är 9 M€.

-Hanteringen av det förorenade sedimentet i Klaipeda hamn är också annars, sett till den slammängd som filtreras, det största projektet i Europa där metoden Geotuubi nyttjas. Totalt muddras 257 300 m³ förorenat sediment i Klaipeda hamn.

Livinus Ven väntar ivrigt på att projektet ska komma i gång. Segern i entreprenörstävlingen smakar sött. Ute i världen brukar stora havsmuddringsprojekt enligt Livinus gå till några jättestora företag inom muddringsbranschen.

Hos Sito Rakennuttajat är man vana vid att ta sig an stora utmaningar fördomsfritt. I augusti 2016 började affärsverksamhetsdirektör Anton Palolahti, utvecklare av metod Geotuubi hos Sito, och Livinus Ven jobba med Klaidepaprojektet. Redan det att företaget fick en officiell anbudsförfrågan kändes som en delseger och i slutet av juli 2017 var det dags att underteckna de officiella avtalen.

En livlig och mångsidig hamn

Klaipeda är den tredje största staden i Litauen och en populär semesterort. Dess enda djuphamn i Östersjön etablerades under sovjettiden 1991. I den livliga hamnen finns både resenärs- och godstrafik och en LNG-terminal. Torrdockan har tre dockningsbassänger.

Hamnen är belägen i floden Niemens deltaområde. I dockningsbassängen har det under årens lopp samlats mycket jordmaterial, vilket gör det svårare att använda dockningsbassängerna.

På grund av torrdockningsverksamheten är hamnbottnen väldigt förorenad. I sedimentet har man hittat både tungmetaller och spillolja. Förorenat sediment finns på ett djup av 1 – 1,5 meter.

Klaipeda hamn har fått betydande EU-stöd för att bygga ut hamnen och göra den djupare till cirka 14 – 17 meter, men innan man kommer så långt, måste det förorenade sedimentet avlägsnas på ett säkert sätt.

Rätt pris och ett superteam

Enligt Livinus Ven tog Sito-Rakennuttajat hem muddringsprojektet gällande sedimentet i Klaipeda hamn med det förmånligaste anbudet som mötte villkoren till punkt och pricka. Helheten består av Anton Palolahtis metod Geotuubi som tagits fram inom Sito och Livinus Vens hamnmuddringskompetens, som finslipats ute i världen. Projektorganisationen är okomplicerad, sakkunnig och har gedigen lokalkännedom. Sito Rakennuttajat står för projektledningen och Baltic Tech Service Ou, Vesirakennus Ojanen Oy samt Suomen Vesityö Oy för det operativa i projektet.

I sin helhet är det krävande att muddra förorenat sediment i Klaipeda hamn, eftersom hamnen och torrdockningen inte får störas. Detta kommer genomföras med en kombination av miljömuddring och metod Geotuubi.

Trygg rengöring

Metod Geotuubi som kommer användas för att rengöra förorenat sediment i Klaipedas hamnbassäng har med framgång använts bland annat för att hantera slam från cellulosafabriker. Slammet som är under behandling pumpas till en geotub tillverkad av specialtextil. Det rena vattnet som filtreras kan till exempel ledas tillbaka till vattendrag. Slammet fortsätter att torka i den fulla geotuben, tills det kan användas till exempel som fylljord, beroende på dess egenskaper.

Geotuber i Klaipeda, i första arbetsskedet. Bild: Livinus Ven.

– En geotub som är totalt 50 meter lång och tre meter hög fungerar egentligen som ett kaffefilter. I Klaipeda matas det förorenade sedimentslammet genom rör till en polymerkont, där slammet blandas med en noga urskiljd blandning av pulveraktig polymer, som binder sedimentet inklusive dess gifter. Vattnet som avskiljs rinner bort övre vägen, beskriver Livinus Ven.

I Klaipeda kommer det att bildas cirka 166 geotuber och för dem har man reserverat ett fält, som till slut formas så att det smälter in i landskapet.

Polymeranläggningen som Sito Rakennuttajat utrustat för projektet i Klaipeda är redo för avfärd. Den är en av världens största polymeranordningar och den modernaste i sin bransch.

Projektet som pågår två år inleds i slutet av sommaren.