abstractright abstractright
Nyheter

Välkommen till den underbara världen i en levande stad!

Inom stadsplanering sysslar man med svindlande framtidsvisioner. Stadsplanerare arbetar även för att göra icke fungerande miljöer till levande och trivsamma centrum runt om i världen.

– Det är fint att vara stadsplanerare, sade Jenni Lautso, avdelningschef för stadsplanering, efter att Sito ordnat seminariet Den levande staden.

Temat för seminariedagen var Människan och Smart City: vår livsmiljö nu och i framtiden. Svårigheten med att förutspå framtiden klarnade redan i början, när futuristen Elina Hiltunen från What’s Next Consulting Oy roade publiken med att berätta om vilka visioner gångna decenniers kolleger hade om 2000-talets verklighet. Däremot är gatubelysning som blir onödig när det finns träd som lyser i mörkret, moln som färgas och varnar för luftförorening, hus som skrivs ut på 3D eller robotbyxor redan så gott som morgondagens teknik.

Planering för människor

– Det är viktigt att våga ta ett steg bakåt och ställa de grundläggande frågorna. Städer ska finnas till för människor, betonade Birgitte Svarre, Key Note-talare vid seminariet.

Svarre företräder den danska arkitektbyrån Gehl Architects, som har genomfört ett stort antal projekt som gått ut på att göra metropoler i världen mer levande. Brigitte Svarre har en doktorsexamen från Tekniska universitetet i Danmark. Hon har publicerat flera verk, av vilka det senaste är ”How to Study Public Life”, tillsammans med byråns grundare, arkitekt Jan Gehl.

Jan Gehl märkte redan på 1960-talet, att den moderna stadsplaneringen inte svarar mot de verkliga behoven hos människor. – Överdimensionerade platser och bilarnas dominans kör bort människor, sade Birgitte Svarre. – Människor är sällskapliga, de behöver varandra för att trivas, och kanske bänkar att sitta på.

– Vi måste besluta oss för om vi vill planera städer för bilar eller för cyklister och fotgängare, sade Svarre. – De senare är ändå närvarande i stadsrummet.

På Gehls byrå inleder man alltid projekt för stadsplanering som går ut på att förbättra förutsättningarna för fotgängare och cyklister och för att vistas i stadsrummet med en noggrann undersökning. Stadsrummet analyseras med hjälp av observationer, intervjuer med dem som utnyttjar stadsrummet och erfarenhetsanalyser. Efter kortvariga pilotprojekt analyseras resultaten innan den slutgiltiga planen tar form. Det kan komma som en överraskning för en del att när stadsrummet livas upp leder det ofta till en positiv, mätbar inverkan på både handeln och trafikproblem.

Enligt Svarre är det möjligt att liva upp stadsrummet med samma metod överallt, även om man inte direkt kan kopiera modellen från en stad till en annan. – Lokala, kulturella, topografiska och klimatologiska skillnader ska givetvis beaktas, sade han. – I grund och botten är människan emellertid likadan överallt.

Liv i stadsrummet

Ett bra exempel på områden som livats upp är tullområdet i Tammerfors, som steg för steg via kompletterande byggnader håller på att förvandlas till en stadsdel som är mer funktionell och levande än tidigare. Projektchef Veikko Vänskä vid Tammerfors stad berättade, att man håller på att planera trafiken, belysningen, konsten och evenemangen på området och att man är redo att fatta beslut redan nästa år.

Det faktum att näthandeln blivit vanligare har för sin del orsakat en omvälvning inom branschen, något som kommer att ödelägga köpcentrum och medelstora stadscentrum i Finland. Men allt är ändå inte förlorat, för enligt en utredning som Sito gjort om näthandeln kommer det fortfarande att finnas en stark efterfrågan på verkligt lockande objekt. Konsumentens beteende förändras också. I centrum av städer hittar man nuförtiden även aktörer som traditionellt uppfattats som stormarknader.

– Köpcentrumen blir i fortsättningen tvungna att bjuda på allt fler upplevelser för att locka besökare, sade DI Olli Jokinen.

Den påhittiga stadsplaneraren

Då världen förändras i en så svindlande snabb takt, frågar man sig vad allt en stadsplanerare egentligen borde kunna, sade Aija Staffans, ledande forskare vid Aalto-universitetet, som fungerade som facilitator för paneldiskussionen. – Han eller hon borde förstå människor, sade Mikko Rikala, produktchef för formgivning vid Sito Oy. Avdelningschef Elina Väistö, som bland annat arbetar med forskning gällande intelligent trafik, lyfte fram förståelsen av automatik och robotteknik, medan Elina Hiltunen gav sin syn på framtida scenarier, förmågan att visionera och goda insikter i teknik. Veikko Vänskä efterlyste kommunikationsförmåga och kompetens att analysera information, försäljningschef Vesa Siitari från Elisa Appelsiini mod att pröva och misslyckas.

Inom stadsplanering behövs kunskap, något som det i och för sig inte verkar råda någon brist på. – Det kan däremot vara problematiskt att veta om informationen är av rätt slag, på rätt plats, i rätt form och huruvida man kan söka och utnyttja den, sade Veikko Vänskä.

– Av en stadsplanerare fordras ett mycket brett och branschövergripande kunnande. Ingen enskild människa kan ensam behärska komplicerade frågor i ett hållbart samhälle. Branschövergripande teamarbete är en nödvändighet. Detta är också en av grundprinciperna för tanken bakom En levande stad, sade Jenni Lautso.

– Och därför är också stadsplanering en så fin bransch!

Text: Dakota Lavento