abstractright abstractright
Nyheter

Ny information om sedimenteringseffekterna av havsdeponering

Effekterna av havsdeponering på vattenmiljön kan vanligtvis ses tydligt under pågående dumpningsarbete. Det är svårare att observera mera långtgående effekter och om dem finns det endast begränsat med forskningsmaterial.

Med sedimenteringsundersökningen som genomförs i samband med projektet att fördjupa Nystads havsfarled försöker man få ny information om just dessa effekter på längre sikt.

– Konkret forskningsmaterial om havsdeponering är nödvändig för att man ska kunna genomföra havsdeponeringsprojekten så vettigt som möjligt med beaktande av miljöaspekterna, berättar Tiina Vaittinen från Sito. Muddring av havsbotten är vanligtvis en förutsättning för underhåll av farleder och hamnar längs Finlands kust, bland annat på grund av suspenderat material från sedimenteringen som vattnet transporterar, tillväxten i fartygsstorlek och landhöjningen, speciellt i Bottniska viken. De muddringsmassor som uppstår ska deponeras, vilket kan förorsaka miljöolägenheter, fortsätter Vaittinen.

I muddringsprojekt av havsområden är havsdeponering ett placeringssätt som används ofta för placering av massorna, trots att man i första hand strävar till att utnyttja muddermassorna till exempel i hamnprojekt. Det är dock inte alltid möjligt att utnyttja massorna på grund av till exempel muddermassornas svaga geotekniska egenskaper. Andra alternativa placeringssätt är vanligtvis betydligt dyrare än havsdeponering.

Forskningsprojektets mål är att generera information till konsekvensbedömning

– I det forskningsprojekt som inleddes i maj 2014 tar man reda på storleksklassen på den belastning av suspenderat material som havsdeponeringen orsakar i jämförelse med de bakomliggande omständigheterna samt granskar använda forskningsmetoder, som sedimentsamlarnas användbarhet vid observationen av effekterna av havsdeponering, berättar Tiina Vaittinen. Undersökningen gäller rena sedimentmassor. Målet är att generera information till stöd för konsekvensbedömning av dumpningsområdena och definition av ramvillkoren för dumpningsområdena och ge tilläggsinformation om kostnadseffektiva forskningsmetoder med tanke på tillståndsansökningar och genomförande av farledsprojekt.

I undersökningen drar man nytta av sedimentsamlare som placeras på botten, kontinuerliga mätningar av vattenkvalitet och vattenflöde, tillgängligt material om vattendjup i området och tidigare undersökningar. Mätningar av sedimentering, vattenkvalitet och vattenflöde i området har genomförts i tre månader långa forskningsperioder, varav den senaste inleddes i början av april 2015. Genom att jämföra resultat som erhållits från olika undersökningsperioder försöker man utreda de eventuella förändringar, som havsdeponeringen orsakar på sedimenteringens mängd och kvalitet i forskningsområdet. Som stöd i tolkningen av resultaten använder man i undersökningen kontrollpunkter som ligger utanför deponeringsområdets influensområde och så likartade områden som de egentliga underökningspunkterna som möjligt.

Forskningsrapporten för projektet publiceras hösten 2015 i Trafikverkets publikationsserie. Arbetet är Trafikverkets offentliga FoU-projekt.