abstractright abstractright
Nyheter

MaaS förverkligas först i Seinäjoki?

MaaS (rörlighet som en tjänst) framskrider med fart mot konkret pilotering i Seinäjoki. Bakgrundsstöd till piloteringen och i större omfattning till persontrafiken ger de ugnsfärska nedteckningarna i regeringsprogrammet.

Enligt regeringsprogrammet vill man förnya de persontransporter som erhåller offentligt stöd (staten, kommunerna, FPA). Målet är en besparing på 10 % i året från och med 2017. Reformen vill man genomföra genom att utnyttja digitaliseringen och genom att utveckla lagstiftningen för och möjliggöra nya och innovativa tjänstekoncept till marknasvillkor. Genom att utnyttja digitaliseringen, testkulturen och nya verksamhetskoncept vill man också i större omfattning genomdriva ett produktivitetssprång för de offentliga tjänsterna.

Verksamhetslogiken för trafiktjänster stödjer sig numera starkt på de tjänster som den offentliga sektorn skaffat och definierat. Med nya verksamhetsmodeller och funktionssätt kan trafiktjänster föras närmare annan logik som fungerar på den öppna ekonomins villkor, vilket innebär fördelar för alla parter.

Fördelar för alla

Betalarna av tjänsterna, det vill säga kommunerna och staten drar nytta genom lägre kostnader samtidigt som tjänsteproducenterna får större volymer och användarna får bättre tjänster.

Ändringspotentialen för rörligheten har uppskattats till cirka 14 % av det nuvarande rörlighetsbehovet. Redan en övergång från privatbilism till köpta trafiktjänster på några procent kan innebära en fördubblad omsättning för enbart trafikbolag verksamma inom Seinäjoki stad. Utmanande resekedjor eller problem med anslutningstrafik utgör inte längre ett hinder för kundernas användning av trafiktjänster, de kan alla skötas genom en betjäningslucka. Myndigheterna i sin tur får bättre användning för den trafik som de köper och trafiktjänsternas andel för det kollektiva färdsättet och kostnadseffektiviteten ökar.

Seinäjoki stegvis mot MaaS-pilotering

I det första skedet av Seinäjoki projektet har man kartlagt trafiktjänsterna och digiterat trafikinformationen till en öppen databas. Samtidigt har man kommit med idéer och koncept till nya trafiktjänster och försökt påverka så att Seinäjoki ska bli en av de nationella testmiljöerna för trafiktjänster. Parallellt har man också startat en öppen applikationsutveckling.

I det andra skedet framskrider man mot ett MaaS-Seinäjoki. Den grundläggande utgångspunkten i det lokala MaaS är den att trafikföretagen erbjuder invånarna i staden och regionen flexibelt prissatta tjänstepaket för rörlighet. Tjänstepaketen omfattar kollektivtrafik, flexlinjetrafik och taxiresor både regionalt och lokalt. Till trafiktjänsterna vill man som användare och betalare ha nya kunder, som inte kan dra nytta av kollektivtrafik. Det är viktigt att notera att MaaS inte startar utan samarbete med lokala och regionala myndigheter. Myndighetstrafik utgör grunden till all service och utgående från den har företagen möjlighet att bygga sina egna MaaS-produkter.

De aktörer som medverkar i Seinäjoki projektet har tillsammans förberett de första MaaS-testen. Man har för avsikt att starta de första testen i Seinäjoki under 2015.

Mot skalbarhet och internationella marknader

Sito är starkt med i skalningen av de digitala MaaS-tjänsterna och MaaS-operatorverksamheten först i Finland och i framtiden eventuellt också på närmarknader med motsvarande verksamhetsmiljö.

I arbetet i Seinäjoki medverkar utöver Sito, NTM-centralen och Seinäjoki stad också Härmän Liikenne, Pahkakankaan liikenne, Seinäjoen Keskustaksi Oy, Taksiliiton yrityspalvelut Oy, Geotech IT Oy och DDS som bland annat sköter lokaltrafiken samt ett flertal andra aktörer som är föremål för underhandlingar.