abstractright abstractright
Nyheter

Schaktmassa en möjlighet istället för ett problem

Helsingfors kan spara upp till hudratals miljoner euro genom att minska mängden schaktmassa och använda denna på ett ändamålsenligt sätt i enlighet med utvecklingsprogrammet för schaktmassa som blev klart förra året.

 

– Schaktmassa har varit ett problem sedan tidernas begynnelse, säger Anton Palolahti som är chef för Byggbranschen på Sito.

Även Sito har funderat mycket på hur schaktmassa kan bli en möjlighet istället för ett problem. Anledningen är givetvis Helsingfors unika läge invid havet med kringliggande grannkommuner.

Sito utarbetade sin första utredning om schaktmassa för Helsingfors stad redan år 2004. Detta följdes av utarbetandet av en webbaserad jordbörs under åren 2004–2008.

– Schaktmassa har länge varit en frälsning för Helsingfors och gjort det möjligt för staden att expandera mot havet. All schaktmassa, i synnerhet lerjord, kan dock inte dumpas i havet. Grannstäderna Esbo och Vanda har egna förvaringsplatser för schaktmassa, men inte Helsingfors, berättar Palolahti.

Långsiktiga lösningar

Problemet har blivit akut under den senaste tiden, då man inte längre kunnat använda i Vandas förvaringsplats för schaktmassa. Man har blivit tvungen att hitta förvaringsplatser som ibland legat på ett stort avstånd. Det är tydligt att problemet behöver granskas helhetsmässigt och man bör finna en alldeles ny lösning som fungerar på mycket lång sikt.

Här kan Sito bidra med hjälp. Dagsläget för Helsingfors schaktmassa utreddes 2008–2014 och Utvecklingsprogrammet för Schaktmassa 2014–2017 pågår som bäst. Utgående från utvecklingsprogrammet utarbetas som bäst ett åtgärdsprogram som står klart under 2015.

Helsingfors stads koordinator för schaktmassa Mikko Suominen har fått mycket till stånd på bara ett par år. Då man år 2010 ännu transporterade en halv miljon kubikmeter schaktmassa till Vanda behövde man inte föra bort en enda kubikmeter från staden förra året.

I egenskap av koordinator fixar Mikko Suominen ändamålsenlig användning av schaktmassan om det bara är möjligt, gärna så nära schaktområdet som möjligt. – Det lönar sig för alla involverande om vi kan minska trafiken och spara resurser, betonar Suominen.

Besparingar och vettig användning av resurser

I abstraktet för Utvecklingsprogrammet för Schaktmassa 2014–2017 betonas jordvård som en förutsättning för kostnadseffektivt och ekologiskt effektivt byggande. Genom att minska mängden schaktmassa och använda den på ett ändamålsenligt sätt kan Helsingfors stad årligen spara 5 till 10 miljoner euro i byggkostnader för allmänna områden.

Icke-förnybar schaktmassa ska användas sparsamt och effektivt. I Finland används näst mest jord per person i Europa, totalt cirka 120 miljoner ton varje år.

I Helsingfors stad uppkommer årligen 800 000 oförstörd schaktmassa vid byggande, som inte utnyttjats i staden. Kostnaderna för transport och mottagning uppgår till 25 miljoner euro varje år.

– Schaktmassa kan användas på tre olika sätt. Den kan användas för markfyllnad. Man kan skapa platser för schaktmassan eller återanvända material. I praktiken måste man givetvis utgå från existerande behov, påpekar Palolahti.

Målet med åtgärderna som presenteras i Utvecklingsprogrammet för Schaktmassa är att halvera Helsingfors stads kostnader för jordbygge och transportsträckorna för jorden under 2014–2017 från nivån år 2010. Målet är exempelvis att utnyttja så mycket av schaktmassan som möjligt redan på plats. Det är inte tillåtet att föra bort sådan jord som kan utnyttjas för byggande som sådan eller som behandlad. Vid planering och förverkligande ska ett mål vara att minimera uppkomsten av schaktmassa och maximera uppkomsten av användbart material. Med ekologiskt effektiv hantering av jordmassa är det möjligt att fördubbla eller till och med fyrdubbla kostnadseffektiviteten jämfört med en situation utan någon som helst planering.

Dyra grundförstärkningar och byten av massa kan på en del områden ersättas av exempelvis vallar, om den användningsdugliga jorden kan förvaras två till fem år på byggplatsen innan byggarbetet. Då man bygger friluftsområden, parker och bullervallar kan man utnyttja jord för att skapa ökad trivsel för stadsborna. Slutlig förvaring i landskapsbyggande möjliggör förverkligande av sådan fritidsverksamhet och sådana friluftsområden som inte skulle kunna förverkligas utan tillgång till schaktmassa.

Nya former av samarbete

Enligt Palolahti är projektet ett utmärkt exempel på hur man tillsammans kan lösa ett större problem. – Tidigare har stadens ämbetsverk nog varit medvetna om problemen med schaktmassa för sin egen del, men man har saknat en helhetsbild av hur man kan hantera situationen. Nu har det uppstått en helt ny form av dialog. Vi har arrangerat seminarier och skapat nya samarbetsformer för olika aktörer, grannstäder och entreprenörer. Deltar gör exempelvis Helsingfors Energi och HRM, som har flera grävprojekt och hanterar en stor mängd schaktmassa, berättar Palolahti.

– Extra positivt med projektet har varit den ökade diskussionen och alla nya idéer, tillägger Suominen .