abstractright abstractright
Nyheter

Precisionen av bedömningen av antalet människor som exponeras för miljöbuller

Olli Kontkanen, som arbetar på Sito, undersökte i sitt diplomarbete precisionen av uppskattningen av antalet människor som exponeras för buller från omgivningen och olika möjligheter att förbättra dess precision.

Det har förekommit betydande brist på precision på bedömningen av bullerolägenheter på riksplanet, och det har inte heller varit möjligt att följa upp hur många människor som utsätts för buller och hur målen för minskning av bullerolägenheterna uppnås. Bristen på precision har två orsaker: beräkningen av bullernivåerna och definitionen av exponering för buller.

Enligt definitionen exponeras en person för buller om bullernivån på den plats där personen bor överskrider riktvärdet för ljudtrycksnivån dagtid, som är 55 dB. För att bedöma antalet människor som exponeras för buller ska positionsuppgiften för personens boningsplats och uppgiften om bullernivån kombineras. Uppgifterna kan kombineras med många olika metoder och på många olika precisionsnivåer, och bedömningen av antalet människor som exponeras för buller varierar avsevärt beroende på metod. Det har också varit svårt att beakta bullerbekämpningsåtgärdernas effekter.

Olli Kontkanen från Sito undersökte i sitt diplomarbete precisionen av bedömningen av antalet människor som exponeras för buller från omgivningen med en metod som bygger på utveckling av bullermodeller och på analys av geografisk information. Han undersökte även olika möjligheter att förbättra uppskattningens precision. Som utgångsmaterial för arbetet användes terrängmodellbaserade 3D-bullermodeller från omfattande trafikbullerutredningar. Arbetets empiriska del behandlade tre forskningsobjekt:

  • Bullerberäkningsmetodernas och -parametrarnas effekter på antalet människor som exponeras för buller.
  • Effekterna av bullerbekämpningsåtgärder som utförs vid nytt byggande på antalet människor som exponeras för buller.
  • Den förenklade bullerberäkningsmetodens precision.

I arbetet observerades att den storhet och den metod som används vid beräkningen har en avsevärd effekt på antalet personer som exponeras för buller. Den proportionella skillnaden i antalet exponerade som uppskattades med olika metoder varierade i de granskade objekten med –72…+119 procent jämfört med den nuvarande metoden. Detta innebär att resultaten av utredningar som olika aktörer gjort under olika år inte nödvändigtvis är jämförbara eftersom man använt olika metoder och olika utgångsantaganden i dem.

Diplomarbetets resultat visar att en stor del av de människor som identifierats som personer som exponeras för buller bor i byggnader som blivit färdiga efter 2000. I dessa byggnader har de lagstadgade kraven på bullerbekämpning kunnat beaktas bättre än tidigare. I dessa nybyggda objekt på de områden som granskades i arbetet utgjorde andelen personer som exponeras för buller 8–28 procent av alla som exponeras för buller. Det är inge möjligt att få fram de genomförda bullerbekämpningsåtgärdernas effekter med bedömningsmetoderna, vilket innebär att människor som i verkligheten är skyddade mot buller räknas som exponerade för buller, vilket i sin tur innebär att antalet människor som exponeras för buller ökar. Därför borde effekterna av det nya byggandet beaktas vid bedömningen av antalet människor som exponeras för buller.

I arbetet undersöktes också precisionen av en förenklad bullerberäkningsmetod som bygger på en beräkningsmodell för vägtrafikbuller. Det är nödvändigt att använda den förenklade metoden eftersom det är dyrt och kalkylmässigt tungt att producera en riksomfattande terrängmodellbaserad bullermodell. I arbetet föreslogs preciseringar av den nuvarande metoden som genomförs med ett geodataprogram och presenterades en ny metod som genomförs med ett bullerberäkningsprogram (bilden).

Resultaten visar att antalet människor som exponeras för buller från vägtrafiken kan tillförlitligt bedömas med den förenklade modellen med samma precisionsnivå som med den terrängmodellbaserade bullerkartläggningen. Enligt undersökningen är det möjligt att utföra en heltäckande kartläggning av bullersituationen på de allmänna vägarna i Finland med den förenklade bullerberäkningsmetoden. Utifrån kartläggningen kan man identifiera objekt med den största exponeringen för buller, och för dessa objekt kan man därefter utföra en mer exakt terrängmodellbaserad bullerberäkning och planering av bullerbekämpningsåtgärderna.

Utifrån diplomarbetets resultat gavs rekommendationer om införande av olika förfaranden för granskning av bullersituationen på det riksomfattande och det lokala planet. I den fortsatta forskningen borde man utveckla precisionen av uppföljningen av bullerläget och olika utredningars jämförbarhet på ett sådant sätt att förändringar som sker i bullerläget kan observeras tidigare. I den fortsatta forskningen borde man också fästa uppmärksamhet på insamlingen och behandlingen av data och på utvecklingen av de geodatasystem som används för uppföljning av bullerläget.

Arbetet var ett FoU-projekt av Trafikverket och Miljöministeriet.

Ta del av diplomarbetet>>

http://urn.fi/URN:NBN:fi:aalto-201407012281